!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

Runmarö Bredband

Frågor och svar


Felanmälan

Vart vänder jag mig om det är något problem?

Kontakta din tjänsteleverantör såsom Bahnhof, Telia, Tyfon, Viasat eller liknande.

Berörd tjänsteleverantör kontaktar då vår kommunikationsoperatör som är ansvarig för driften av nätet.

Tänk på att du kan ha olika leverantörer av internet, TV eller telefoni. Kontakta i första hand den leverantör som levererar tjänsten som krånglar.

Exempel

Du har Telia som bredbandsleverantör och en TV-box från Viasat

  • Om du har problem med TV men inga problem att surfa på internet så kontaktar du Viasat.
  • Om du har problem med allting på internet - om tex surfning och epost går långsamt eller det blir störningar så kontaktar du Telia

Glöm inte att registrera din problem via <Drift och Felanmälen> som finns här på hemsidan.


 

Installation

Hur kopplar jag in min dator till bredbandet?
Se "Instruktioner" under Hjälp och instruktioner
Vi kommer inte längre ut på internet efter att ha kopplat in fler saker i CPE:n.

När du kopplar in en dator, router eller annan enhet i CPE:n så tilldelas den ett eget IP-nummer av din internetleverantör.

IP-numret blir låst till enhetens MAC-adress i 24 timmar. Det gör att man får behålla samma IP-adress även om utrustningen tappar kontakten med leverantörens router under kortare tid än 24 timmar.

Om flera enheter anluts till CPE:n i följd, finns risken att alla tillgängliga IP-nummer blir låsta till andra enheter än den du vill använda.

Om detta skulle hända så får du antingen vänta i 24 timmar eller kontakta supporten hos din internetleverantör och be dem göra en återställning av adresserna.


 

Teknik

Jag vill veta vilken IP-adress min dator eller router blivit tilldelad av min internet-leverantör.

För den som vet hur man gör går det att se under nätverksinställningar i datorn eller i routerns Web-gränssnitt.

För att göra det enkelt, har vi gjort en webbsida som visar din IP-adress:ip.runmaro.se


 

Vad är en IP-adress?

En IP-adress är ett nummer till en viss enhet (dator, skrivare etc.) på ett datornätverk, ungefär som ett telefonnummer.

IP-adressen används för att kunna nå en viss enhet från en annan. För att lättare kunna hitta en IP-adress används DNS för att anropa en IP-adress via ett namn, ungefär som i telefonkatalogen.

En mer teknisk beskrivning finns på Wikipedia


 

Vad är en MAC-adress?

En MAC-adress är ett nummer som finns i varje enhet (tex dator, skrivare mm) som är kopplad till ett datornätverk, lokalt eller internet. Varje enhet har en egen MAC-adress som läggs in av tillverkaren.

MAC-adressen används av andra enheter på nätverket för att kunna hitta och kommunicera med en annan enhet på nätverket.

Förkortningen MAC betyder "Media Access Control"

En mer teknisk beskrivning finns på Wikipedia


 

Vad är DNS och namnserver?

DNS (Domain Name System) är ett system för att översätta namn till IP-nummer.

En namnserver fungerar som en telefonkatalog och motsvarar vilket IP-nummer som hör till ett visst namn.

En mer teknisk beskrivning finns på Wikipedia


 

Grävning

Hur hittar jag t.ex. nedlagda elledningar?
Åke Bonnevier har utrustning för att söka rätt på elledningar.
I vilken ordning är det bäst att jobba?
Börja med att gräva upp på tomten från pinne till huset. Mät sedan ut längden på schaktet lägg till enligt anvisningarna för resp. slang, hämta slang på etableringskontoret.
Om jag inte tycker att pinne eller t.ex. skåp står rätt på min tomt?
Då kontaktar du Qualits projektledare:
Shirwan Al Dalawi 073 - 655 54 41, shirwan.sw@gmail.com
Om jag är osäker på hur jag ska göra eller om jag tänkt rätt?
Kontakta din områdesansvarige.
Vad händer om jag inte kommer ner 25 cm pga. Storsten, grova rötter etc.?
Gräv så djupt det går, använd skyddsslang, lägg kabelmarkeringsbandet rätt ovanpå slangen. Kommer du inte ner alls! Kontakta din områdesansvarige.
Om jag bara har berg i dagen eller storsten?
Skyddslang, men inget kabelmarkeringsband. Slangen klamras på berg eller storsten.


Om jag inte hunnit färdigt på min tomt?
A) Inget optokabelrör draget, inte ens på backen eller ingen skylt som visar vägg-genomföringsplats.?
Qualit kan inte göra sitt arbete, återkommer senare när medlemmen gjort sitt. Medlemmen drabbas av extrakostnader.
B) Medlemmen har dragit optokabelröret på ett sätt som inte kan godkännas av RBEF.
Qualit kopplar in medlemmen, men RBEF ansluter inte medlemmen till internet förrän tomtarbetet är helt klart.

 

Får jag använda ROT avdrag om jag anlitar en grävare??
JA - utomhusarbete exkl. material omfattas av ROT.
Vem frågar jag om jag inte förstår hur jag ska göra även om jag läst anvisningen?
Kontakta din områdesansvarige.

 

Kostnader

Vad kostar det för mig?
  • Insats per anslutning 5.000 kr, anslutningsavgift 20.000 kr
  • Serviceavgift till RBEF för drift och administration, några hundra per år
  • Medlemsavgift 100:- per år
  • Tjänsterna kostar som på fastlandet, några hundra i månaden, beror på volka tjäster du väljer
  • Flera leverantörer har korttidsabonnemang, lämpliga för sommarboende


Avbetalning?
Du kan låna av SWEDBANK, återbetalning på 5 år. RBEF kan förmedla.
Finns det någon indikation på kostnaden för abonnemang av olika slag?
I projektet kommer vi att jobba med att se över olika former av abonnemang samt kostnaden för dessa. Vår ambition är att kunna erbjuda så låga priser som det är möjligt och att fortfarande ha ekonomisk bärighet för RBEF. Vi kommer så fort vi har mer detaljer att informera om både tjänsteleverantörer och prisbild.
Den beräknade anslutningsavgiften är väldigt hög. Vad avgör hur det kostar?
Anslutningskostnaden är satt utifrån de riktlinjer som finns från Jordbruks-verket, Post- och Telestyrelsen (PTS) och Länsstyrelsen, för att kunna söka bidrag till ett sådant här projekt. Även kostnaden för att genomföra ett sådant här projekt i glesbygd blir högre då de geografiska förutsättningarna varierar i större grad. Även antalet anslutna påverkar den totala anslutnings-kostnaden. Har bidrag erhållits kommer kostnaden för en anslutning aldrig att understiga 20 000:- Bidrag från staten finansierar enbart kostnaden att dra fram fiberkabel till tomtgränsen, Runmarö Bredband ek.för. har beslutat att projektet tar kostnaden för att lägga ner kabeln 50 meter från byggnad.
Gäller prisuppgiften även för oss som bor på ö söder om Runmarö?
Områden som berörs i Etapp 3 är det för tidigt att säga något om kostnaden idag då man inte gjort någon förstudie. Men ambitionen är att ha ett takpris på 25 000:- precis som för alla andra

 


 

Övriga frågor

Varför fiber på ön?
  • Det fiberbaserade bredbandet har obegränsad kapacitet, du kan samtidigt ringa, surfa på nätet och titta på tv.
  • Du ökar värdet på fastigheten.
  • Du kan nå nya tjänster, det möjliggör för företag att verka i skärgården med säker uppkoppling och underlättar för de som vill arbeta eller studera på distans.
  • Fiberbredband har en fast månadskostnad med obegränsad datatrafik (surfa, streama TV och musik, synka, spela hur mycket du vill).
  • Mycket lång livslängd.
  • Okänsligt för störningar - vädersäkert.
  • Inga strålningsproblem.
  • Säkert mot intrång och avlyssning.


 

Men mobilt bredband fungerar ju bra?
  • Bra komplement vid resa etc.
  • Men har lägre hastighet, och ju fler som använder det samtidigt desto långsammare går det.
  • Begränsad nedladdning av data, TV, film, musik ...... per månad, sedan kostar det extra.
  • Väderkänsligt.



Men ADSL på Telias kopparkablar fungerar ju bra?
Vi vet inte hur länge de finns kvar. Troligen är alla gamla telefonledningar av koppar i glesbygden borta senast 2020.
Varför just nu?
Det är nu det finns bidragspengar från EU och staten. Dessutom gräver Vattenfall ner elen nu och vi passar på att samförlägga. Det gör att det blir billigare än om vi ska gräva allting själva.
Hur går det till?


Runmarö Bredband Ek. För. ”RBEF”
  • Gräver ner fiberkablar.
  • Kopplar upp mot de sjökablar som redan finns till ön.
  • Ser till att det kommer signal hem till dig, RBEF:s nät slutar i en dosa som du sätter på väggen. Där kopplar du in din dator/router.
  • Står för all tillståndshantering, med administration och avgiftshantering.
  • Har hand om drift och underhåll av det passiva nätet.
  • Tecknar avtal med tjänsteleverantörerna.


Hur dras kablarna?
  • RBEF gräver där Vattenfall inte gräver
  • Ett mycket smalt dike!
  • Du kan påverka var kabeln går in på din tomt.
  • På den egna tomten bestämmer du.
  • På småvägarna gräver RBEF i vägen eller i diket.
  • Ingen sprängning, ligger berg i dagen går kabeln ovanpå i skyddsslang.
  • På egen tomt gräver du själv (eller anlitar någon, t.ex. RBEF).
Vad får jag?
  • Från 10 Mbit och uppåt beroende på hur mycket kapacitet du vill ha.
  • Ingen mängdbegränsning.
  • Köp TV-abonnemang om du vill.
  • Köp telefonabonnemang denna väg om du vill.



Hur fungerar bidragen?
RBEF har sökt och fått bidragslöfte till halva anläggningskostnaden för Etapp 1. Detta bidrag kan endast användas för Etapp 1 och skall upparbetas under 2014. RBEF har sökt bidrag för Etapp 2 under 2015. Etapp 3 är inte planerad ännu.

Om RBEF lyckas bygga billigare än beräknat?
Då får du tillbaka på medlemsavgiften
Om det av någon outgrundlig anledning inte blir något alls?
Då får du tillbaka dina pengar
Om jag ångrar mig och vill ansluta mig senare?
Då får du räkna med högre anslutningsavgift, RBEF får inga bidrag för eftersläntrare, och det blir dessutom dyrare per anslutning att inte bygga allt på en gång

Fler tomter per anslutning?
Runmarö Bredband ek.för. (RBEF) ställningstagande i den här frågan är att det krävs en anslutning (insats och anslutningskostnad) per fastighetsbeteckning. Risken är annars att man får privata nät mitt i nätet med flera fastigheter som delar på en anslutning och det vill föreningen inte ha.

Varför ska projektet pågå i 7 år?
Bidragsgivarna kräver att Runmarö Bredband ek.för. skall äga bredbandet i minst 7 år. Anledningen är att inget annat bolag ska kunna utnyttja bidraget genom att ta över ett färdigt nät till en låg kostnad.

Vilka ställen drar vi till ?
Läs mer om Etapp 1 Runmarö huvudön Vattenfalls sträckning. Etapp 2 Långvik, Lerkila, Nore/Kila och Halvan. För Etapp 3 Öarna runt Runmarö. En förstudie skall göras avseende runtliggande öar för att se vilka av öarna som skall tas med samt dra nytta av de erfarenheter som andra stora öar med kringliggande öar har gjort (t.ex. Möja och Nämdö). Etapp 2 Långvik, Lerkila och Halvan. För Etapp 3 Nore, Kila och öarna runt Runmarö. En förstudie skall göras avseende runtliggande öar för att se vilka av öarna som fibernätet skall utökas till.
Vilka kringliggande öar kommer det att dras fiberkabel till?
Etapp 3 (se svaret ovan).
Kan man enbart dra fiber till sitt hus utan att börja använda några tjänster (bredband, telefoni, TV etc.)?
Det går bra att vara med och framtidssäkra sin tomt/mark genom att dra fram fiberbredband utan att koppla upp sig mot en tjänsteleverantör för bredband.
Finns möjligheten till en lokal länk" inom ex vis norra Runmarö?
RBEF skapar ett fibernätverk som omfattar alla möjliga geografiska platser som nämns i planerna för Etapp 1, 2 och 3 dvs. enbart en huvudnod för hela nätverket.

Hur jobbar RBEF med kostnader?
Kostnaderna kommer att arbetas fram utifrån vad som krävs för att etablera men även för drift och underhåll av fibernätverket. Projektet kommer att se över olika alternativa vägar för att på ett kostnadseffektivt sätt äga, driva och underhålla det passiva fibernätverket.

Spelar avståndet till huset någon roll?
Reglerna är att projektet drar fiberkabeln fram till ”Tomt”, fastighetsägaren bekostar själv dragning fram till hus och installation i hus. RBEF har beslutat att projektet kommer att dra fram fiberkabel till 50 meter från byggnad.

Vilka abonemangsformer kommer att finnas?
Projektet undersöker vilka möjligheter som finns, det beror lite på vilken leverantör av internet vi får och vad dennes tjänsteleverantörer kan leverera. Vi skall självklart kravställa leverantören att ha tjänster som stödjer våra slutanvändares önskemål i så hög grad som är möjligt. Det kan vara abonnemang med deltid eller abonnemang med kort uppsägningstid           (1 mån).
Hur läggs kabeln (gräv, spika på berg etc)?
Vi har planerat för följande scenarier: grävning (till största delen), berg där spikas kabeln ovanpå eller liknande arrangemang. Vi spränger inte. Sjökabel kan bli aktuellt,stolpar, kan förekomma men då enbart i undantagsfall om ingen annan lösning fungerar. Valt tillvägagångssätt kommer att styras av kvalitet och kostnad, det är viktigt att nätet har en hög tillförlitlighet.
En tomt med flera hus, hur?
Har man en tomt/fastighet med flera hus så är det upp till fastighetsägaren att avgöra hur man vill konfigurera sin internetanslutning. Vill man ha separata anslutningar så får blir det flera anslutningsavgifter för ett fastighetsnummer. Vill man däremot ha samma anslutning så får man skapa ett eget nätverk mellan anslutningsdosan och resterande hus och detta bekostar ägaren själv.
Några fakta ang. mobilt och fast fiber
Fiber vs mobilt bredband - antennerna kan bara ta emot/ ge ifrån sig en viss mängd signaler. Ju fler som surfar trådlöst, ju fler signaler blir det för antennerna att ta hand om. Mobilantennerna är dessutom känsliga för vind, åska och annat väder som gör att hastigheten och tillgängligheten blir begränsad. Fiberanslutning blir unik för varje fasighet som ansluter sig. Så antalet anslutningar kommer inte att påverka hastigheten. Fiberkabeln är heller inte känslig för väder och vind. Det som kan hända är att kabeln går av eller att annan utrustning går sönder.

Så här informerar Runmarö Bredband ek.för.
Vi har löpande information via hemsidan och i så stor utsträckning som vi kan försöker vi att besvara de frågor som vi får in. Det finns också möjlighet att via s.k. RSS funktion bli aviserad när ny aktuell information läggs upp.
Vad händer om vi ej går med nu, finns det alternativ?
Går man inte med nu så går det att ansluta sig i efterhand med konsekvensen av att kostnaden blir betydligt högre. Exakt kostnad ser vi först när projektet är klart och kostnader för drift- och underhåll är utredd.
Varför skall vi ge privata bidrag till teleoperatörerna? 
Det måste ligga i deras intresse med kommunikation.                                             
Vad är kommunens skyldighet?
Teleoperatörerna bedömer det inte som ekonomiskt intressant att förse glesbygdsområden med fiberbredband. Kommunen har inte heller någon skyldighet att förse invånarna med denna nya infrastruktur. Därav statens initiativ att ge bidrag för att utbyggnaden skall kunna ske med hjälp av lokala initiativ.

Hur får man in fibern i tomrören?
Man blåser in den med hjälp av tryckluft.


Uppdaterad 2016-04-23

Utskriftvänlig version